|
|
|
|
U-värde för isolering
U-värde – också kallat U-faktor – anger energieffektiviteten hos fönster, dörrar, takfönster och vissa andra yttre byggnadskomponenter, inklusive väggar. I byggnadsstandarder används U-värdet för att ange minsta tillåtna värde för energieffektivitet, och det utgör en god utgångspunkt för jämförelse mellan monterade byggnadskomponenter.
U-värdet anger hur väl ett fönster eller en dörr förhindrar att värme släpps ut från en byggnad. Det beräknas som skillnaden i Btu per timme, per kvadratmeter, per grad C, genom materialet. Lägre U-värde betyder högre motstånd mot värmeöverföring – eller större isolationsförmåga – för materialet eller komponenten.
Nominellt U-värde är typiskt mellan 0,2 och 1,2, där 0,2 anger bäst isoleringsförmåga. R-värde
Reciprokalvärdet av U-värdet är det termiska motståndet, R-värdet. Medan U-värdet anger hur mycket värme en byggnadskomponent släpper igenom, anger R-värdet hur mycket värme ett material förhindrar passage. Högre R-värde betyder bättre energieffektivitet.
U-värdet används för att klassificera monterade komponenter, som dörrar och fönster, medan R-värdet oftast används för klassificering av enskilda material, såsom isolering. |
|
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
